Winter Anders Matsson föddes den 26 november 1878. Han var husbonde på "Wintergården". Dem omfattade, förutom mangårdsbyggnaden med ekonomibyggnader, även fem små timmerstugor.

Fadern, Winter Mats Matsson bodde även hos sonen. Han var född i en grannby. Troligen var "Wintergårdens" mangårdsbyggnad flyttad från hans födelseby, Grytnäs, till Västanvik. Winter Mats var även delägare i sågen en kilometer närmare Leksand. Winter Mats mor, Anna Ersdotter dog 1933. Det var nog ganska trassligt för familjen. Utomäktenskapliga barn, dålig ekonomi. Winter Mats Matsson dog 95 år gammal i juni 1944 varvid skulderna översteg tillgångarna med 3146:-. 

Winter Anders Matsson dog 1948 som 70-åring, efterlämnande 8136:10, varav fastigheten 6000:-. Dessutom en bestriden osäker fordran på 2150:-. Winter Anders var alkoholiserad, vilket kan ha bidragit till hustruns dåliga mentala hälsa. Änkan, Bond Anna omyndigförklarades före bouppteckningen. Hon och dottern Maria bodde kvar på Wintergården våren 1944. Bond Anna dog 1972. Dottern, Winter Maria är ihågkommen som en kvinna med långt svart hår. Hon dog redan 1956.

Under en tid bodde även en judisk flyktingfamilj i en liten stuga, väl skymd i en ravin strax ovanför ladugården. Det var mycket hemligt. Byborna hjälpte dem.

Under åren närmast därefter bodde många "fina" människor på gården, möjligen som ägare utan att det framgår av lagfartshandlingarna.

Sjökapten Hans Kristian Hallström, född 1920-08-09 i Hallingeberg i Kalmar län.

Operasångerska Laura Lail (eg. Laurie Lyle), född 1904-02-20 i Oslo och död 1978-08-17 i Kulladal, Malmöhus län. Verksam i Tyskland 1935-1940, efter kriget bl.a. i USA och England där hon bodde en längre tid. Delar av hennes breda repertoar finns inspelade på grammofon. Hon bodde en tid i mangårdsbyggnaden, spelade och sjöng även för barnen i Västanviks skola.

Köpman Lars Backman, född 1921 i Katarina församling, Stockholm. Lars hade hushållerskor i sin tjänst.

Prosten och hovpredikanten Karl Gustav Ekman med hustru Edit ägde enligt uppgift i boken  "Västanvik, by vid Siljan" gården till 1961 då den köptes av Dalabygdens dövas förening. De bodde på somrarna i en av timmerstugorna. Den är försedd med vita runda ”romerska” pelare, vilket är Edits påfund. Hon var nämligen synnerligen mån om rang och status. Några år senare byggde Sveriges Dövas Riksförbund den nuvarande folkhögskolan där de små timmerstugorna legat, men bl.a. Ekmans stuga står kvar.

Den 16 juni 1978 ropade Anna-Greta och Robert Samuelsson in de kvarvarande äldre byggnaderna för rivning. Då fanns där tydliga spår av en förnäm gård med trädgård där bl. annat en liten damm med fontän var blickfånget.